artisticstudio.blogg.se

I Läroplanen för förskolan 98 (Lpfö98 rev. 2010 ss. 7, 10, 11) redogörs att förskolan ska stimulera alla barns språkutveckling och kommunikationsutveckling. Förskolan ska även sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att berätta, uttrycka tankar, frågor och kommunicera med andra.

I förskolan kan det finnas barn med språksvårigheter vilket gör att förskollärarna behöver fundera extra mycket kring dessa mål. För att ge barnen möjlighet att uppnå de nämnda målen kan förskollärarna använda sig av alternativa metoder. Man kan exempelvis använda sig av tecken som stöd (TAKK) eller bilder som stöd (GAKK). Barn i behov av AKK kan vara barn som behöver alternativa medel för att uttrycka sig, barn som behöver komplement för att uttrycka sig eller barn som behöver bestående stöd för att uttrycka sig eller för att förstå[1].

TAKK
Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) används tillsammans med talet, som ett komplement både för uttryck och förståelse. Tecken som stöd är inte det samma som teckenspråk, teckenspråk har sin egen grammatik och en annan ordföljd än den talade svenskan. Då man använder tecken som stöd så tecknar man ord samtidigt som de sägs, allt man säger behöver inte tecknas, endast delar som behöver förtydligas tecknas.

Tecken som stöd är en bra metod eftersom talet blir långsammare och tydligare, det är fysiskt enklare att teckna än att tala, det ökar koncentrationen vid inlärning, det ställer mindre krav på hörselminnet och slutledningsförmågan, ofta är det enklare att minnas vad man ser än vad man hör, tecknen är också ofta mer lika begreppen de beskriver än vad talet är. Om man använder tecken som stöd i förskolan bör man göra det med alla barn så ingen blir exkluderad, man kan sätta upp bilder på tecken för de olika sakerna runt om i förskolans miljö för att barnen och de vuxna på förskolan ska kunna lära sig att teckna nya ord (Tisell, 2009 ss. 42, 58).

Ett bra sätt att komma igång med tecken som stöd kan vara att leka med tecken. Man kan exempelvis leka Fruktsallad: barnen är en frukt t.ex. äpple, apelsin, banan eller päron och får veta tecknet för frukterna, då man säger en frukt gör man samtidigt tecknet. Man kan även ha ett teckenmemory då det ena kortet har ett tecken och det andra en bild på föremålet som tecknet visar. Sånger med tecken kan man också använda sig av i barngruppen för att arbeta med tecken på ett lustfyllt sätt. Det finns även en hel del barnböcker med tecken till texten. 

Det finns en del appar och en hel del datorprogram som man kan använda sig av för att utveckla sina kunskaper i tecken som stöd här nedan listar jag ett urval:

Datorprogram och hemsidor:
https://www.elib.se/ digitala böcker med tecken som går att ladda ner till Ipaden
http://www.spreadthesign.com/se/children/ ladda ner hela alfabetet på teckenspråk gratis, både stora och små bokstäver
http://www.barnbibblan.se/ skriv med handalfabet
http://www.teckna.se/ skriv ut bilder på ex. djur, verb, färger osv. med bild på hur de tecknas gratis

Appar
TSP App utvecklad av Stockholms universitet, svenskt teckenspråkslexikon med beskrivning och film till varje ord. Appen uppdateras kontinuerligt, gratis att ladda ner till Ipaden.

Det finns en hel del olika hjälpmedel inom Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK), man kan använda sig av föremål, foton/bilder, symboler och talande hjälpmedel/ datorer. GAKK är en hjälp som kompletterar det barnen inte kan säga eller på annat sätt visa med kroppen[2].

Då man börjar arbeta med bilder som stöd är det viktigt att tänka på att samma bild kan tolkas olika av olika personer. För att hjälpa barnen att veta vad bilderna symboliserar kan det vara bra att låta barnen ta sina egna bilder som de sedan använder på förskolan. Det är även viktigt att tänka på ur vilket perspektiv man fotar. Till exempel: ett barn som ridit mycket kan man använda en bild som är fotad från hästryggen, så barnet får se bilden ur den vinkeln. Har man dock ett barn som aldrig ridit innan kan använda en bild på ett barn som rider på en häst eftersom barnet annars kanske inte förstår vad bilden föreställer.

Det kan vara bra att ha en bilderbok i varje rum med bilder på saker som finns i rummet, exempelvis i ateljén: pensel, blå krita, papper, röd flaskfärg, den använder man sedan då man är i rummet för att förtydliga för barnen. Det kan även vara bra att ha några bilder som de vuxna på förskolan har med sig hela tiden under dagen som de kan använda för att förstydliga vardagssituationer[3].

En annan sak man kan ha nytta av då man pratar om vad man tycker om eller inte tycker om är en samtalsmatta. Man använder en vanlig dörrmatta och bilder på några föremål med kardborre fastlimmat på baksidan så bilderna fastnar i mattan, som en flanotavla. Sedan kan barnen kategorisera och tydligt visa vad hen tycker om, inte tycker om eller inte vet om hen tycker om eller inte. En Känslotärning kan vara en hjälp för barn att känna igen hur ansiktet ser ut i olika känslor. 
Ska det hända någonting speciellt en dag bör man berätta det för barnen i god tid innan och det kan även vara bra att visualisera för barnen hur det som kommer hända närmar sig genom att göra någon form av nedräkning. Man kan exempelvis göra en forma av kalender fram till den speciella dagen med en remsa papper i olika färg för varje dag sedan drar man bort en lapp för varje dag som går

Hemsidor, datorprogram och appar om GAKK

www.papunet.net - skriv ut bilder som stöd

Datorprogram
Symwriter http://www.hargdata.se/p_symwriter.htm - skriv meningar och få dem översatta i bilder
Inprint http://www.hargdata.se/p_inprint.htm - skriv ord och få dem översatta till bilder
Widgit https://www.widgit.com finns även som app på svenska (595kr) – skriv ut bilder som stöd, skriv ord och meningar och få dem översatta till bilder

Appar
Grid Player (0kr) – skriv ord och meningar med bilder och få dem upplästa, finns på olika språk

Berörda kursmål

- Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling
- Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Referenser

Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1 uppl. Lidingö: Hatten

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket